Hon satt kvar i några sekunder utan att röra sig.
Hjärtat slog lite snabbare nu.
"Det är bara någon som skämtar…" viskade hon för sig själv.
Sakta, väldigt sakta, vände hon huvudet.
Ingenting.
Bara det tomma rummet bakom henne.
Hon andades ut och log lite åt sig själv.
"Jag är för lättskrämd," tänkte hon.
Men precis när hon tog upp telefonen igen…
Kom ett nytt meddelande.
"För långsam…"Nu kände hon hur en kall känsla spred sig i kroppen.
Hon reste sig upp och gick runt i huset.
Kontrollerade dörren — låst.
Fönstren — stängda.
Allt såg normalt ut.
När hon kom tillbaka till vardagsrummet…
såg hon något hon inte lagt märke till tidigare.
Ett glas vatten stod på bordet.
Hon var säker på att hon inte hade lämnat det där.
Telefonen vibrerade igen.
"Jag sa ju… du är inte ensam."
Den här gången sprang hon direkt till dörren, öppnade den och gick ut i regnet.
Några sekunder senare ringde hennes telefon.
Det var hennes bästa vän.
"Jag lämnade ett glas vatten hos dig tidigare idag 😅
och jag skojade bara med dig… förlåt!"
Hon stod där i regnet… först tyst…
sen började hon skratta.
Men när hon gick in igen…
såg hon något på spegeln i hallen.
En text som långsamt försvann:
"Du glömde säga… att jag fortfarande är kvar."
För att se de fullständiga tillagningstiderna, gå till nästa sida eller klicka på knappen ”Öppna” (>) – och glöm inte att DELA receptet med dina vänner på Facebook!
